Nyckelord: kreatinmonohydrat · fosfokreatin · ATP-resyntes · sarkopeni · EFSA · hälsopåståenden

1. Inledning

Kreatin tillhör de mest undersökta substanserna inom nutritionsvetenskapen. Trots detta är den allmänna uppfattningen om substansen i hög grad präglad av dess användning inom styrke- och uthållighetsidrott, medan dess fysiologiska funktion i den allmänna vuxna befolkningen är mindre känd. Denna översikt sammanfattar det biokemiska underlaget, redogör för de påståenden som är rättsligt godkända inom EU, och avgränsar vad som är fastställt från vad som fortfarande är föremål för forskning.

2. Biokemisk bakgrund

Kreatin syntetiseras endogent i lever, njurar och bukspottkörtel utifrån aminosyrorna arginin, glycin och metionin. Den totala kroppspoolen uppgår hos en vuxen person till omkring 120–140 gram, varav den övervägande delen är lokaliserad till skelettmuskulaturen, huvudsakligen i form av fosfokreatin.

Muskelkontraktion drivs av hydrolys av ATP. Eftersom den intramuskulära ATP-koncentrationen endast räcker för några sekunders maximalt arbete, är hastigheten i ATP-resyntesen avgörande för prestation vid kortvarig, hög belastning. Fosfokreatin fungerar här som en omedelbart tillgänglig fosfatdonator via reaktionen katalyserad av kreatinkinas. Ökade intramuskulära kreatinnivåer förkortar därmed återhämtningstiden mellan upprepade kraftansträngningar.

3. Kemiska former och underlag

Kreatin förekommer kommersiellt i flera salt- och esterformer. Kreatinmonohydrat är den form som använts i den helt övervägande delen av den publicerade interventionsforskningen, och utgör därmed referensformen vid utvärdering av effekt och säkerhet.¹

Marknadsföring av alternativa former åberopar ofta förbättrad biotillgänglighet eller upptag. Det bör noteras att inget påstående om upptag eller biotillgänglighet kopplat till partikelstorlek eller kemisk form är auktoriserat inom EU.⁴

4. Auktoriserade hälsopåståenden inom EU

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har utvärderat kreatin vid flera tillfällen. Två påståenden har införts i unionsförteckningen över tillåtna hälsopåståenden.

Det andra påståendet bygger på en ansökan enligt artikel 13.5 i förordning (EG) nr 1924/2006, inlämnad av AlzChem AG. EFSA:s panel fann att ett orsakssamband hade fastställts mellan intag av kreatin i kombination med styrketräning och förbättrad muskelstyrka, med vuxna över 55 år som målpopulation.³

5. Avgränsning: vad som inte är fastställt

I samma vetenskapliga yttrande som låg till grund för prestationspåståendet prövade EFSA även påståenden om ökad uthållighetskapacitet och ökad uthållighetsprestation. Panelen fann att ett orsakssamband inte kunde fastställas för dessa effekter, och de är följaktligen inte auktoriserade.¹

Forskning pågår kring kreatin och kognitiv funktion, skeletthälsa och återhämtning vid sjukdom. Inget av dessa områden har resulterat i ett auktoriserat hälsopåstående inom EU, och resultaten bör därför betraktas som preliminära. Påståenden om att förebygga, behandla eller bota sjukdom är inte tillåtna för kosttillskott enligt förordning (EG) nr 1924/2006.

6. Kreatin i kosten

Kreatin förekommer naturligt i animaliska livsmedel, främst rött kött och fisk, i storleksordningen 3–5 gram per kilogram råvara. Ett dagligt intag motsvarande de nivåer som använts i interventionsstudier förutsätter därför betydande mängder animaliska livsmedel. Vegetarianer och veganer uppvisar generellt lägre intramuskulära kreatinnivåer än blandkostare.

7. Säkerhet och dosering

Kreatinmonohydrat betraktas som väl tolererat vid rekommenderade doser hos friska vuxna.⁵ Den spanska livsmedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté har bedömt att en daglig mängd om 3,41 g kreatinmonohydrat motsvarar 3 g kreatin.⁴

Nationella gränsvärden för kosttillskott varierar mellan medlemsstater. Personer med nedsatt njur- eller leverfunktion, andra kroniska tillstånd eller pågående läkemedelsbehandling bör rådgöra med läkare före användning.

8. Slutsats

Kreatinets roll i den fosfagena energiomsättningen är väletablerad. Inom EU finns två auktoriserade hälsopåståenden, varav det ena specifikt avser muskelstyrka hos vuxna över 55 år i kombination med regelbunden styrketräning. Kreatintillskott utgör därmed ett komplement till – inte en ersättning för – fysisk aktivitet och adekvat näringsintag.

Referenser

1. EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies. Scientific Opinion on the substantiation of health claims related to creatine and increase in physical performance during short-term, high intensity, repeated exercise bouts, increase in endurance capacity and increase in endurance performance. EFSA Journal 2011;9(7):2303.
2. Kommissionens förordning (EU) nr 432/2012 av den 16 maj 2012 om fastställande av en förteckning över andra godkända hälsopåståenden om livsmedel än sådana som avser minskad sjukdomsrisk och barns utveckling och hälsa. EUR-Lex 32012R0432
3. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/672 av den 7 april 2017 om godkännande av ett hälsopåstående om livsmedel. EFSA Journal 2016;14(2):4400. EUR-Lex 32017R0672
4. AESAN Scientific Committee. Report on the risk associated with the consumption of food supplements that contain creatine as an ingredient. Food Risk Assess Europe 2024. doi:10.2903/fr.efsa.2024.FR-0046
5. Kreider RB, et al. International Society of Sports Nutrition position stand: safety and efficacy of creatine supplementation in exercise, sport, and medicine. J Int Soc Sports Nutr.